Som ni säkert vet är det många myndigheter i Sverige som sitter på tavlor värda flera miljontals kronor. Det har att göra med att svenska staten är en stor bidragsfaktor till att kultur Sverige och inte minst konstnärerna får betalt. Det blir fler och fler konstskatter runt om i Sverige och nu har riksrevisionen tvingats gå in och fundera på hur detta egentligen ska föras upp och vad har myndigheterna för ansvar gentemot skattebetalarna. Utgångspunkten för myndigheterna har varit mynewart.se här har de hunnit hitta och fynda sin tavlor till priser som med deras rabatter varit helt makalöst bra. Så tanken om att Svenska skattebetalare skulle gått back på dealen har inte någon som helst grund och faktabaserad förklaring.

Inte mindre än 600 miljoner spenderades på tavlor mellan 2010-2015, de största myndigheterna att köpa var Arbetsförmedlingen, Skatteverket och inte minst Kronofogden. Tillsammans förvaltar det en stor taveltillgång som nu uppskattas vara värd ca 2,3 miljarder. Nu till frågan om det går att tillgångsföra dessa tavlor på en balansräkning. Eftersom tavlorna inte försvinner och har ett stadigvarande värde så kan det ur rent ekonomiska synpunkter föras upp på balansräkningen. Frågan är dock om de är att se som en tillgång för en myndighet. Vad gör en tavla för Arbetsförmedlingen, hjälper den till ett bättre resultat? Statlig konst kan delas upp i olika delar varav en är lös konst, där finns tavlor och skulpturer. Därefter finns sådan konst som anses var knuten till en byggnad. Den konsten går inte att föra upp som en tillgång, det har sin grund i att bryts hyreskontraktet så är dessa tavlor knutna till fastigheten och inte till den myndighet som huserar i byggnaden. Vilket gör att de inte går att anse som en stadigvarande tillgång. Den del av staten som har hand om tavlorna är Statens konstråd, det inrättades 1937 och ligger till grund för att alla myndigheter får den konst som de efterfrågar.

Om vi tittar på fördelningen mellan den konst som är att anse som lös så utgör den endast ca 900 miljoner och där är det till största delen tavlor som ökar i värde. Det ska betänkas att de 800 miljoner som är tavlor, har köpts in för ca 160 miljoner om de dåvarande värdet genom nuvärdesberäkning räknas fram till dagens värde.

Den stora delen av konsten ca 1,3 miljarder är den byggnadsanknutna konsten. Här hittar vi stora väggbaserade tavlor och utsmyckningar. Utifrån de värdet som skapades så är det nästan hälften av dessa värk som i och med övergång till privata fastighetsägare har förstörts. Tappet är stort och ca 500 miljoner har förstörts eller på andra sätt skadats.