Hon var rädd för två saker. Att älska förbehållslöst och att bli sårad. Det var ingen bra kombination. Men efter en jobbig och utdragen skilsmässa, hade hennes hjärta krossats och hennes förhoppningar att våga älska någon grusats. Men så blinkade orden gratis dejting mot henne där hon satt med sin laptop i knät i sängen på lördagskvällen. Barnen sov i sina sängar och hon satt själv, som vanligt kan tilläggas. Efter en romantisk film på TV, hade hon krupit ner i sängen med en kopp grönt te och laptopen. Tanken var egentligen att läsa några artiklar om odlande av grönsaker på balkongen då hon hade för avsikt att odla tomater, gurkor, morötter mm på den väl tilltagna balkongen på hennes nya lägenhet. Men istället satt hon där och tittade på orden som blinkade mot henne. Det kändes som de blinkade i rött och hon blev nästan fascinerad över hur svårt hon hade att slita loss blicken. En tanke slog rot i henne och hon kände att hon faktiskt inte skulle kunna tänka på något annat denna kväll, eller vad som fanns kvar av kvällen, förrän hon gjort något. Vad skulle hon göra?

En vecka senare var barnen hos sin pappa. Han hade dem varannan helg än så länge och det passade alla bra i nuläget. Hon låg inte i sängen och inte heller drack hon grönt te. Hon var klädd i svarta tajta byxor, en hallonröd blus med små vita prickar på och bar rött läppstift. Hon hade varit tveksam till läppstiftet men hennes syster hade insisterat. Och nu satt hon på champagnebaren och väntade på sin dejt. Han var pappa, hade sina barn varannan vecka och hade också blivit lämnad på ett smärtsamt sätt. Han bar sina ärr liksom hon gjorde. Hon satt och sippade på sitt glas med Moet och så plötsligt står han där. Med ljusa lockar och glittrande blå ögon och ett leende som når ända in i hjärtat på henne. Lite trötthetsrynkor kring ögonen kanske, han är ju pappa,men fler skrattrynkor. Kanske skulle de bära sina ärr tillsammans…